Radhushumlan

Planering är A och O

2009-08-31T16:39:00.003+02:00

Redan i april när jag fick höra talas om att klara glödlampor skulle förbjudas per den 1 september började planeringen. Tomten skulle utrustas med ett extraskjul där jag kunde lagra mitt lager av hamstrade glödlampor.

Igår blev skjulet klart och i morgon träder förbudet i kraft. Vad ger du mig för den va?

Måste erkänna att jag faktiskt är lite stolt. Jag är sannolikt den enda i landet (i hela EU?) som byggt ett speciellt lager för hamstrade glödlampor. Snacka vad populär jag kommer att bli om några år när lamporna börjar ta slut! Spelar jag mina kort väl kan jag nog också räkna med att göra mig en rejäl hacka på affären. Visserligen kostade skjulet ca 31 000 SEK att bygga och så har jag lagt ut ytterligare 81 000 på glödlamporna, men jag räknar kallt med att kunna sälja en 40-wattare för sisådär 50 SEK 2011 och då är jag snabbt i kapp. Och förbi.

Planering är A och O. Som sagt var.

Hommage

2009-08-27T16:21:00.002+02:00

Idag tilldelar jag latexfogens uppfinnare en eloge. Stor sådan.

Kunde inte sagt det bättre själv

2009-08-10T09:26:00.002+02:00

Jag lider med en slipande vän

2009-08-07T17:46:00.002+02:00

Huh!

Såg denna notis idag och kände ett hugg i hjärtat. Det finns helt enkelt få saker som är värre än arbetsplatsolyckor. Framförallt arbetsplatsolyckor där hantverkare är inblandade. Så många vassa, sticksiga, kantiga verktyg som det finns i den genomsnittlige snickarens arsenal...

Usch, hoppas att benet gick att rädda - tänk er själv att behöva stå inför sankte pär och meddela att man slipat sig till döds. Hur pinibelt vore inte det.

Nä, nu tycker jag att vi tänker på något gladare istället.

Bara bort

2009-08-04T11:58:00.001+02:00

Problem är till för att lösas.

2009-06-30T10:46:00.003+02:00

2009-06-29T15:26:00.000+02:00

MJ är död.

Mmmm...gott

2009-06-26T18:44:00.002+02:00

Att surfa på nätet är ju det perfekta 2000-talsnöjet eftersom det inte är det minsta fettbildande. tills man hittar såna här bilder. Jag blev direkt jättehungrig och kom genast att tänka på alla härliga hotellfrukostar som jag förtärt under året.
Frukost är helt enkelt det bästa med hotell. Så var det sagt.

Ikväll blir det grillat!

2009-06-26T18:13:00.000+02:00

Chicksen får se upp ;-)

Daggvåta maskdrömmar

2009-06-26T18:07:00.007+02:00

När det regnade sist blev asfalten i området täckt av slingrande ringlande daggmaskar. Dessa myllans ödmjuka hjältar – som äter och bajsar, gräver och luckrar upp, bara för att vi ska få tjock, rik, härlig jord att så och plantera i. Visste ni att det finns daggmaskar i Australien som kan bli fyra meter långa? Nu vet ni det. En och samma daggmask skulle kunna slingra sig fram i jorden under både äppelträdet, hängmattan och brudspirean närmast husknuten - samtidigt. Tänk vad underbart det vore.

Det är något ursprungligt över maskarna. De liksom simmar i underjorden, tävlar med varandra för att till slut: befrukta Moder Jord och därmed få hela planeten att växa. En del tycker att maskar är äckliga. Det tycker inte jag. jag lyfter morfars gamla stråhatt för daggmasken och hans vänner. Tack Herr Mask!

Sen finns det ju de blå maskarna. Även dom bor i de australiska jordarna. Tänk, det vore något. Att ha i krukorna med blå hortensia. Man dagdrömmer, jorddrömmer, maskdrömmer, så här års.

Oväntat besök i hängmattan

2009-06-26T14:56:00.004+02:00

Igår när jag tittade ut genom lilla köksfönstret såg jag att en fullständig främling låg i vår hängmatta. Han låg där, halvnaken, och drack öl ur burk. Först tänkte jag gå ut och fråga vad i helvete han höll på med, men sen kände jag att - det där var ju väldigt trevligt att någon tycker att hängmattan är lika mysig som jag gör. Så jag lät honom ligga.

Idag ligger han där igen. Samma bleka mage. Samma solglasögon. Nya ölburkar. Det känns som att vi fått en till familjemedlem! :-)

Brrr...skräcken griper tag i mig

2009-06-25T16:59:00.008+02:00

Apropå mitt inlägg om Ernst K. nedan fick jag precis denna film tillsänd mig. Jag kan inte påstå att filmen gjorde mig mindre rädd (vilket var syftet). Snarare tvärtom: är det inte en galenpannas skratt som fångats på film så säg. Håll ut Ernst. Snart är säsongen slut och projektet i hamn. Då kan du vila och återuppta samtalen med Herr Vägg.
Klippet hittar du här: http://www.youtube.com/watch?v=FmyLSFRYmNo

Det luktar gott om hemmafixarens bak

2009-06-25T16:44:00.004+02:00

Ni vet att jag för en tid sedan reflekterade lite om ordstävet "Det finns inget dåligt väder..."

På samma sätt vill jag nu hävda "Det finns inget väder som är för bra för att ändra planerna på att stanna inne och baka".

För idag - på årets varmaste dag? - fick jag äntligen ron att ta på mig farfars gamla förekläde (med monogram), mjöla bakbordet och slå till en härlig deg.

Finns det egentligen något härlöigare än att sakta forma en deg man skapat själv, med händerna? Och efter det bre Becel på en tjock och varm skiva Kavring. Mmm...det vattnas redan i munnen...oj, nu dreglade jag visst i degen. Äh, det gör väl inget. Alla eventuella baciller dör väl ändå i AGA-ugnen? Eller?

Här kommer ett gammalt Brnnö-recept

filmjölk
4 dl
mörk sirap
2,5 msk
bikarbonat
4 dl
vetemjöl special
8 dl
rågsikt
1 tsk
salt

Och så här gör du:
Receptet ger 2 limpor1. Sätt ugnen på 180 grader.2. Smörj två avlånga brödformar (1,5 liters formar). Strö vetemjöl eller ströbröd på kanterna så att kavringen inte fastnar.3. Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Rör ner filmjölk och sirap, blanda snabbt till en tjock smet. Rör med en slev eller försiktigt med en visp. Smeten blir lös och påminner om en sockerkakssmet. Tänk på att inte vispa smeten för hårt eller köra den för länge i degblandaren då den blir seg. 4. Häll upp smeten i formarna. Fyll upp till ¾ av formen för att få höga och fina kavringar. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 60 minuter.

Ska jag bli rädd?

2009-06-25T13:54:00.003+02:00

Idag är en stor dag hemmafixarens almanacka: Ernst nya fixar-serie på TV4 startar. Allt sedan jag i våras läste att han var igång med en ny säsong (japp, jag har sparat klippet i hemmarkivet) har jag sett fram denna dag. Barnvakt fixades för flera veckor sedan, videon är laddad med ett nytt band (inköpt på Statoil i Falköping) och en liten plockbuffé (utan chips och annat som låter för mycket) är beställd av kära M.. Ja, du hör själv - hemmafixaren är helt enkelt redo för en högtidstund.

Men i morse - med mindre än 11 timmar kvar till sändning - drabbas jag av en stor oro. Har Ernst sniffat för djupt i färgburkarna eller glömt att ventilera väl när han jobbat med starka lösningsmedel? Hur annars ska man tolka dagens intervju i SvD (kulturdelen). Låt mig citera:

"Jag har gjort magiska saker, som i Arkiv X. En gång planterade jag ett päronträd, men nästa morgon var det borta." Eller "God dag herr Vägg, vad säger du om jag lägger mattan här".

Vad tror du? Håller Ernst på att krackelera av mina (och andras) förväntningar.

Klicka på bilden så kan du själv läsa intervjun.

Nä, nu väntar nästa vägg. Och en härlig tv-kväll. Förhoppningsvis, ska kanske tilläggas.

Pussel del 2

2009-06-24T18:08:00.005+02:00

Intrigen tätnar. Här är andra delen i mitt sommarpussel. Maila din gissning till hemmafixaren@gmail.com. 19 meter allmogetaklist står på spel.

Pussel del 1

2009-06-23T19:17:00.003+02:00

Nu räknar vi ner, och gör en gissningstävling.
En bit per dag. Försten som gissar rätt vilken person det är i mitt pussel vinner 19 meter allmoge taktlist. (Maila mig din gissning på hemmafixaren@gmail.com)

Vägen II

2009-06-22T16:23:00.007+02:00

När man är på vägen med hela den stojande familjen börjar man fundera. Det är ju inte alltid man har hela familjen med sig. Det är inte heller alltid man ska hämta eller lämna något som tar plats eller som väger mycket. Ibland är det bara Radhushumlan och vägen, inte alltid med ett givet mål.

Det är när de tankarna kommer som jag funderar över att återigen skaffa mig en motorcykel.

Jag hade en gång en Husqvarna Rödmyra. 118 ettriga kubikcentimeter som smattrade fram längs grusvägarna. Solen i ryggen och badbyxorna på tork på styret. Någonstans på vägen mot första amorteringen skiljdes våra vägar men jag saknar sommarsmattret ännu.

Jag är lite tveksam till de moderna hästkraftsstinna monstren men en gammal BSA kanske kan vara något? Kanske med den tvåcylindriga A50 500-kubiksmotorn. Den som inte vibrerade lika mycket som A65:an, så M kanske vågar åka med bakpå?

Eller nu vet jag, en rejäl encylindrig 500-kubikare med packväskor för jordgubbarna, flädersaften och badgrejorna.

Dråpligt del III

2009-06-22T11:57:00.002+02:00

Hahaha.. Fantastiskt lustiga de här bilderna. Här är ännu en dråplig byggmiss.
Nej, här kan jag inte sitta.. Jag ska sätta två nya lådor perenner idag.
Ut till spaden, lemonaden och barnen.

Kram, Humlan

En "ryggig" midsommar

2009-06-21T21:55:00.004+02:00

Brännö – döm av min förvåning när det visade sig att en av snapsarna i sexpacket var uppkallat efter vår kära ö. Herregud vilken midsommar!

Dagen efter var det som traditionen bjuder besök i granngården. Men grannarna hade inte uppmärksammat Brännö-snapsen. De hade tvärtom haft en lite underlig tillställning för att fira sommarens högtid. I huset bor Mathilda – en av öns kära gamla gummor. Väl över 80 vårar men pigg som en dräng.

Mathilda hade bjudit in öns gummor på en dammiddag som fullständigt hade spårat ur. Någon hade föreslagit att de skulle laga spaghetti med tomatsås, och alla hade förstås sina åsikter om hur såsen skulle tillredas. Sill och nubbe tröttnar man tydligen på sådär på ålderns höst! Man lär sig något nytt varje dag! Mathilda berättade att efter tjugo minuter av kackel om socker, salt, buljong och morötter så fick det bli en glaskonserv istället. Men locket på glasburken gick ju inte att rubba så gummorna blev tvungna att slå en spik genom det för att lätta på trycket.

Och när de väl hade satt sig till bords och skulle äta, hade Lilly förväxlat spaghettisleven med Mathildas ryggkliare och alla tappade aptiten. Jag antar att någon måste lagt den i kökslådan vid senaste uppstädningen. Den passar ju faktiskt in bra bland köksredskapen.

Istället gick hela kexförrådet åt till vinet, men det hjälpte inte. Alla blev sjöberusade på sina fastande magar, de kunde inte ens titta på TV för att allt snurrade så berättade Mathilda. (Hon kommer inte heller ihåg hur ”flickorna” kom hem.) Men tomatsåsen stod i kylen.

På Brännö kan allt hända!

En tanke längs vägen

2009-06-17T09:20:00.007+02:00

Vad kallar man en dubbel espresso med mer skummad mjölk än en macchiato men mindre än enlatte. Nästan som som cappucino fast utan skumtäcket på koppen?

Jag läste förresten om fenomenet Bruceing härom dagen - "Att köra bil fort i solen och lyssna på Bruce "The Boss" Springsteen". Det testar jag nu, på hög volym. E vill att jag ska sänka. M vill att jag ska sakta ner. Men jag struntar i deras tjat för en stund. Rebelliskt. Och vet ni vad? Det känns ganska skönt...

Vägen

2009-06-17T09:15:00.000+02:00

Räddad av min branschkunskap

2009-06-16T23:13:00.001+02:00

Och du förresten, titta på bilden och gissa om jag skäms. Min älskade fru som korrläser bloggen blev inte direkt överlycklig över inlägget om ryggsmulor. Och jag är benägen att hålla med om att språket skenade iväg.

Av princip anser jag att alla får tycka vad de vill. Men man behöver för den skull inte uttrycka det i publikt. I synnerhet inte i sociala medier där citat kan färdas med ljusets hastighet. Men eftersom jag är i kommunikationsbranschen vet jag att det låter lika mycket att kliva ur klaveret som att kliva i det. Därför låter jag inlägget vara kvar.

Jag tror på transparens - både för företag och individer. Jag tänker inte göra samma misstag som kungafamiljen som tog ned sin förlovningsfilm från Youtube. Men visst, jag skäms och ni kommer inte i fortsättningen att behöva läsa likande uttryck här hos Humlan. Hoppas jag inte förbrukat mitt förtroende.

Familjen packad :-)

2009-06-16T22:40:00.009+02:00

Imorgon bär det av. Väskorna är fyllda med sommar och bilen står förväntansfull utanför villan, Imorgon bär det av. I arla morgonstund packar jag in mina tre sötingar och styr kosan till mitt älskade Brännö! Snart, snart kommer vi.

(På bilden kan ni se stugan, även om vi förstås inte kallar den så. Vårt Brännö heter det)

Ett infall av ryggsmulor

2009-06-16T16:38:00.003+02:00

prank monkey är en av mina förebilder här i bloggosfären. Det kanske förvånar en och annan Humlanläsare. Visst, vi kanske inte delar samma syn på livet, men jag har ändå alltid känt mig dragen till hans svärta (eller hennes!). Jag tycker mig se människan bakom de bitvis hårda tilltagen.

Men kanske har jag läst för mycket Prankis (som jag kallar honom/henne). För idag kände jag lusten att uttrycka mig lite drastiskt och spontant. Jag fick tillbaka en utvärderingen på en kurs jag hade hållt på temat markandsföring och det var tydligt att jag inte riktigt nått fram med mina teser. Och kritiken var hetsk.

Jag kände mig helt missförstånd och min besvikelse övergick snart i hat. "Dom djuriska stinsarna, dom getkletiga mansludren, dom frystorkade ryggsmulorna med multipla diagnoser" - tänkte jag. Sedan lade jag mig för att sova en kvart-tjugo minuter. Och när jag vaknade var hatet borta.

Nu vet jag hur det känns att vara Prankis.

2009-06-16T15:22:00.000+02:00

Vi 70-talisterna föddes i en tid då Sverige var ett föredöme världen över. Politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Men med tiden vi växte upp blev vi regelbundet påminda om hur Sverige tappade positioner mot resten av världen. Sjukvården fick köer, skolan halkade efter, det sociala skyddsnätets höga svansföring sloknade.

Och som om inte det räckte så kom skinnbulorna och kidnappade vår flagga när självförtroendet var i botten och vi behövde den som mest. Plötsligt fanns det ingenting kvar att värna. Vi var till och med skamsna.

Nu skriver vi 2009. Sedan decennier finns ett djupt rotat behov av att återskapa en nationell identitet. Internet, globalisering, medieexplosion. Omvärlden är nästgårds. Men av vad består vår egen gård? Och vem kan återskapa den?

Idag är vi 70-talisterna själva småbarnsföräldrar. Vi är medvetna och värnar våra barns framtid. Samtidigt lever vi i en snabb urban tid där omvärldens krav ska mötas, egna drömmar ska nås och bolånet betalas. Städerna fylls, landsbygden avbefolkas.

Men dagens livsstil när en antites vid sin barm. En dröm om lugn och äkthet. Naturen. Och vi söker vår barndoms identitet, vårt hem. Sverige. Ernst är en väg dit. Brännö en annan. Vilken är din?

Dråpligt, del II

2009-06-15T17:46:00.002+02:00

Som du säkert vet vid det här laget, har jag en faiblesse för byggprojekt som misslyckas. Det var faktiskt så jag upptäckte nätet en gång i tiden. Min favoritlista har alltsedan dess förfinats och jag har nu inte mindre än 78 sajter som jag regelbundet besöker för att få tips på "dos and dont's" i hemmafixarvärlden.
Den här kommer från en - visst är den tokrolig.
Hälsningar från en genomrelaxad pappa

Spelgalen

2009-06-15T15:28:00.003+02:00

Det bor en liten ingenjör i alla. Jag var aldrig riktigt intresserad av Mekano eller Lego när jag var liten men nu har jag äntligen hittat ett byggspel på Internet som passar mig. Mysiga färger!

Men det är väldigt lätt att hypnotiserad av byggandet och av den suggestiva musiken. Man kan bli lite spelgalen så där! Så nu är det stopp och belägg, tömma regntunnan och ta fram saft och dinkelbullar till barnen. Datorn får vänta.

Firmafesten...

2009-06-14T22:08:00.001+02:00

Kom på att jag glömt skriva om min härliga kväll med kollegorna. Härom kvällen hade vi en gemensam sommaravslutning.
Även om jag normalt sett är lite av en ledartyp så har jag helt klart en annan roll på firmafester. Här skulle jag snarare beskriva mig som lite av en betraktare. Kvällen var härlig, för att inte säga njutbar. Lugnt lutade jag mig tillbaka och betraktade mina kollegor som välförtjänt rumlade om.
Döm om min förvåning när min kollega H beställde in öl när servitrisen frågar om vilken avec han önskade. Mycket lustigt! Avec är ju ett franskt ord som betyder med och är en kortform av uttrycket du café avec le petit verre som betyder kaffe med det lilla glaset (av diskretion så saknar detta inlägg bild)
Sedan var det dags för mig att återvända till mitt Enskede. Exakt 22.59 satte jag nyckeln i låset och M hade lämnat den lilla hallampan tänd åt mig. Den typen av små kärleksfulla handlingar är så viktiga i en relation.

Under valnötsträdet i Enskede

2009-06-13T17:10:00.002+02:00

Kan inte motstå att sprida lite matglädje denna regniga familjedag. Till mitt stora nöje kommer U och J, och deras två underbara små glädjespridare J och E, på middag i sann Enskedeanda ikväll. Anna Bergenström, och hennes underbara dotter Fanny (som faktiskt finns som ett löv i mitt släkträd) bjuder i sin kokbok ”Under valnötsträdet” på en sommarmeny kallad ” Grillfest som i Enskede”. Vad passar bättre när man vill umgås och bjuda på något extra? Att finna sammanhang är mycket viktigt för mig. Härligt och bejakande.

Passar på och skickar med en nättips som gett mig mycket glädje, och spänning: http://www.genealogi.se/

Stackars!

2009-06-12T18:17:00.001+02:00

Fick den här av en kompis. Måste ses!

Plötslig nostalgi

2009-06-12T18:00:00.004+02:00

Har upptäckt Spotify. Det är en sida på internet där nästan all musik finns! Hur enkelt som helst.

Den första sång som kommer ur datorn är en gammal vän från mitt konfirmationsläger i Rättvik. Plötsligt var jag där igen. Lena och jag som smög iväg på kvällen till Rättviksparken och den amerikanske sångaren som var på besök. Promenaden med Lena förbi Långbryggan tillbaks till Stiftsgården. Sånt minns man.

http://open.spotify.com/track/1DZN6RZKbKdiewj3o1WLbL

Ernst Riesenschnauzer

2009-06-12T17:49:00.004+02:00

När det är fullmåne förvandlas Ernst till en Riesenschnauzer och får de grå tinningarnas charm över hela kroppen.
(Bekännelse: Ibland när jag tänker på Ernst brukar jag tänka: "THIS TOWN AIN'T BIG ENOUGH FOR THE BOTH OF US!" Men sen brukar det oftast gå över. Gillar Ernst.)

Att ge sig själv lite omtanke

2009-06-12T16:52:00.001+02:00

Plötsligt känner jag mig tom. Den förut så starka känslan av kraft och energi som besöket på kontoret gav mig har sakta ebbat och förbytts mot något som snarare kan liknas vid apati. Lilla E kom förbi och strök mig på kinden förut när jag satt vid köksbordet och vilade huvudet i händerna och tittade rakt ut på regnet som rev och slet i syrenbusken. Jag tänkte på symboliken över junis vackra blommor och hur snabbt de blommar över. Häggen, syrenen och rhodondenron har alla den egenskapen att de blommar sagolikt vackert under en kort period. Även jag kan ibland känna mig som en dagslända. Behövs jag? Vad betyder egentligen min närvaro? När har jag blommar för sista gången?

Nej, det här går inte, tänkte jag för mig själv. En bra karl reder ju sig själv. Och det gjorde jag. Jag bläddrade igenom min gamla trotjänare ”Feng Shui för skandinaviska hem” och lade extra stor aspekt vid de fem elementen och den qi som de bär med sig om man använder dem på rätt sätt. En halvtimme senare står soffan nu i kraftposition, lyckligt placerat i kärlekshörnan av hemmet mot den västra väggen i vardagsrummet. Röda kuddar för eld-elementet ger energi och jag har hängt upp tre speglar så att man numera ser hela vardagsrummets alla gömmor och vrår från min läsefåtölj. Sen gjorde jag något busigt. Trots M:s uppenbara aversioner mot kristaller har jag bakom varje liten gardin i huset hängt en prisma som vänder tillbaka energin in mot hemmets varma pulserande hjärta. Jag känner mig starkt och glad igen, likt en perenn som år för år strävar upp ur den frusna myllan, upp mot solen för att blomma ännu en gång. Jag tänker för mig själv, att M nog kommer vara glad för de där prismorna i kväll ändå. Trots att hon inte vet om dem.

Ge dig själv lite omtanke i helgen - det gör även dina nära gott!
Kram, en stark M

Ett livstidsprojekt

2009-06-12T16:44:00.002+02:00

Håll med om att det ser skönt ut att vila ut i en riktig trädstol.
PS. Nej, det är inte jag på bilden. Även om vissa drag är gemensamma. DS

Sol inne, sol i sinne

2009-06-12T16:30:00.002+02:00

Jag har just gjort en fantastisk upptäckt. Att jobba i den egna snickarverkstan under skenet från en kvartslampa (gammal sollampa) är nästan som att vara ute och fixa en varm sommardag.
Mmm...mysigt

Min "andra" hobby

2009-06-12T15:32:00.002+02:00

Utöver mitt stora intresse för hemmafixande och inredning siktar jag också på att bli riktigt bra på handarbete. Virkning, stickning och att sy.
Ovan ser ni ett av mina första försök med stickorna. Men på sikt drömmer jag om att sticka eller virka en riktig spis av stålull.

"Jag ska bygga en brygga när jag blir stor"

2009-06-12T14:54:00.000+02:00

citat av E, 5 år.

Ack du ljuva lekis-tid

2009-06-12T14:24:00.003+02:00

Det finns få saker som värme bättre än en liten "borre" när kylan letar sig in i skarven mellan krage och nacke. Min personliga favorit (dock en måttfull sådan) är Amaretto. Men det är faktiskt inte smaken som gjort att den italienska likören ligger på mina personliga topplista. Nej, det är den säregna doften. När man drar korken(plopp) ur flaskan sprider sig nämligen doften av björnklister - ni minns det där klistret som var så populärt i lekis.
Ack du ljuva lekis-tid.

Barfotaidéer vs Skoidéer

2009-06-12T14:05:00.004+02:00

Snabbt besök på kontoret (igår). Mjukt barfota i en värld av hårda okänsliga skor. Jag är fullständigt övertygad om att man gör ett bättre jobb om man bara vågar knäppa upp en knapp eller två, lätta på slipsen och skärpet i byxlinningen – kanske till och med gylfen? Skämt åsido. Barfotaidéerna är enkla, ursprungliga – det finns något skönt naivt över de där små finurliga sakerna man kommer på när man bara strosar runt, skrotar, går i sina penséer. Känns befriande att tänka på.

Väder

2009-06-12T13:15:00.003+02:00

När jag plirar runt köksgardinen ser jag regnet strila ner. Plötsligt tar en vindby tag i björken och ruskar den så grenarna piskar regnet. Vinden avtar och regnet faller stilla ner igen.

Gore-Tex och andra plastmaterial är bra för dem som måste arbeta utomhus oavsett vädret eller för dem som är friluftsmänniskor. Men vi som trivs bäst i linne, bomull och ylle får vänja oss vid att bli blöta, och vad gör egentligen det?

Eller så sitter vi här med en kopp te. Och plirar runt köksgardinen ut i regnet.

Det vackraste jag vet

2009-06-12T12:26:00.003+02:00

Det vackraste jag vet är att se dig när du sover

Här råder stilla frid och jag glömmer både rum och tid

Du ligger här bredvid och jag känner hur du andas

Att älskas utav dig är det vackraste för mig

Så sagolikt det är att se morgondimman lätta

När mörkret sakta flyr och att se hur dagen åter gryr

En kylig morgonbris sakta sveper genom rummet

Jag kryper tätt intill, lycklig för att du finns till

Stunder av stillhet ett ögonblick av ro ibland

Stunder av lycka att bara ha varann

Det är en rikedom att få älska och att älskas

Vår kärleks varsamhet är det vackraste jag vet

Det vackraste som finns är att vara någon nära

När månen lyser klart över skog och mark så underbart

Du ligger här bredvid och jag känner hur du andas

Att älskas utav dig är det vackraste för mig

Stunder av stillhet ett ögonblick av ro ibland

Stunder av lycka att bara ha varann

Det är en rikedom att få älska och att älskas

Vår kärleks sårbarhet är det vackraste jag vet

Du ligger här bredvid och jag känner hur du andas

Att älskas utav dig är det vackraste för mig

En doft av snällhet

2009-06-11T14:05:00.003+02:00

Här kommer ett litet snabbt trivseltips för stressiga arbetsplatser. Köp ett doftljus, tänd på och känn välbehaget sprida sig.

Mer komplicerat än så behöver det inte vara. Min egen favoritdoft är fö kanel.

Humlan aka Trivselagenten

Kungen av Enskede

2009-06-11T13:27:00.002+02:00

Ordföranden i Enskede villaägareförening.

Äntligen

2009-06-11T12:13:00.002+02:00

En av de få saker jag saknar med att vara hemmapappa är luncherna med kollegorna. Idag är jag dock på jobbet så då slipper jag lida. Stridsropet "Vamos a la Hangaren" ljuder därför högt över kontorslandskapet.

Här vankas thailändska transfetter. Mums e full i biblan

De behöver mig fortfarande

2009-06-11T11:17:00.002+02:00

Nu sitter jag i ett mötesrum på arbetsplatsen, inte det rummet jag gillar bäst dock. Detta har en mycket osmaklig inredning som jag i ärlighetens namn inte förstår varför de låter vara.

Min kollega T pratar i telefonen och jag passar på att göra ett snabbt inlägg. Ända sedan jag kom hit i morse har jag känt pulsen. In och ut ur snabba spontana möten, inkallad för att tycka till, för att kvalitetssäkra. Det känns fantastiskt att de frågar, att de vill höra min åsikt, att de fortfarande behöver mig.

Snart bär det av

2009-06-11T11:09:00.002+02:00

Glada nyheter. Pratade just med hantverkarna som ska renovera vårt badrum (vid badrummet går gränsen för mina egna förmågor) och det lät hälsa att de kommer nästa vecka. För egen del är det perfekt. Det innebär nämligen att vi redan på tisdag eller onsdag kan styra kosan västerut till vårt kära brännö igen.

Blir faktiskt alldeles varm vid tanken. En kollega sa faktisk just att det strålade om mig. Jag sade inge, men kallar det min egen Brännö-bränna.

Jag känner mig som Zorro

2009-06-11T08:42:00.005+02:00

Idag gästspelar jag lite på kontoret och det är kul att vara tillbaka! Mitt bloggande håller jag däremot hemligt för kollegorna. Jag är som Zorro - den maskerade hämnaren - fast i bloggkläder. En dag ska jag berätta om bloggen, men inte idag. Jag ska låta den gro och växa först, sedan lär de bli överväldigade av förtjusning.

Vett och etikett i kommunaltrafiken

2009-06-10T23:13:00.004+02:00

Alla dagar i Humlans liv är inte fläckfria om ni trodde det. Jag brukar säga att livet är en dans på rosor – då och då får man en tagg i foten. I morse hände något på bussen till Fredells som gjorde att jag helt kom av mig. Det blev inga lackade lister idag. Bara en besvikelse över hur vissa medmänniskor väljer att uppföra sig. Nu ska ni få höra:

Skaran vid busshållplatsen väntade under tystnad. De som inte läste gratisnyheterna stod med sänkta huvuden som om de begrundade sitt öde. Jag trängde mig fram till tidtabellen för att dubbelkolla att tiderna var de samma som förra veckan.

Bussen dök upp runt kröken och gruppen började röra på sig mot trottoarkanten. Fönstersätena på båda sidor var redan fulla och en efter en vek resenärerna av från mittengången och satte sig på sätena bredvid. Bussen började köra och jag tog tag i en ledstång och svängde sig ned i stolen framför mig.

I ögonvrån såg jag hur kvinnan snett framför drog upp sin frukost som hon smugglat ombord i handväskan. Det var en stor smörgås som doftade skagen och passageraren bredvid skruvade lite nervöst på sig.

Räkbaguetten var stor som kvinnans underarm. Den var inlindad i plastfolie som gjort brödet mjukt och segt vilket resulterade i att hon fick slita bort smörgåsen från den hopbitna munnen för att få loss tuggorna. I dragkampen användes båda händerna och de krampaktiga nyporna klämde åt baguetten så att majonäs trycktes ut mot plasthöljet i bortre kortändan. Till synes instinktivt skakade hon på huvudet likt en krokodil eller en hund när tuggorna skulle knipsas av.

Passageraren bredvid försökte inte låtsas om det makabra frosseriet, men vinkeln på ögonbrynen avslöjade att hon led. Mitt i en tugga gav tillslut plasten i baguettens kortsida vika och den räkrosa majonäsdepån sprätte ut i knät och på sätet framför. Passageraren bredvid flög upp från stolen med ett skri och började syna sina kläder efter fläckar.

Jag ville bara av bussen, jag tryckte flera gånger på stoppknappen även efter att ‘stannar’-skylten hade tänts. När jag klev av vid nästa hållplats drog jag ett djupt andetag som om jag simmat under vattnet. Sakta gick jag hem igen. Huuu.

Roligare vardag

2009-06-10T19:45:00.002+02:00

Tänk vad mycket roligare livet och vardagen skulle bli om vi åtföljdes av liknande skyltar som den ovan. Blev verkligen glad när jag hittade den roliga stoppskylten och genast sporrades min egen fantasi av vilka andra trafikmärken som skulle behöva livas upp. Vad tror du om att göra herr Gåman med käpp om den satt utanför ett äldreboende, eller rent utav en parkering förbjuden-skylt med ett tack! efteråt.

Kom gärna med egna idéer. Jag tror att vi kan starta en riktig rörelse om vi lägger manken till.

Till salu

2009-06-10T17:43:00.003+02:00

Min nästan helt nya skräddarsydda Hugo Boss-rock är till salu. Den var lite stor för mig i över axlarna så jag har beslutat att sälja den, trots den fina kvalitén.

Rocken är i fint skick - innertyget är äkta siden med initialerna "C.M." inbroderade i fodret (står för craft made eller något liknande tror jag) .

Det är bara en mindre reva i i mittsömmen på fodret, som är superenkelt att laga själv eller hos en skräddare. Längden är 113cm och axelbredden 54cm. Pris: 3 000:- eller högstbjudande.

Maila bud till: hemmafixaren@gmail.com

Från designstudio till brädgård

2009-06-10T16:43:00.002+02:00

Som du vid det här laget säkert vet är jag barnsligt förtjust i färg och form - och kombinationen därav. Gissa därför om jag blev glad när jag hittade ovanstånede logotype för en brädgård (tror jag). Vilken stil- och färgmässig harmoni! Den får mig faktiskt spontant att vilja stuva in barnen i min volvo och styra kosan söderut - närmare bestämt till Ruhrområdet. Med en sådan logga måste ju även brädgårdens sortiment vara av högsta kvalitet!

Fredells i all ära, men det känns onekligen som om Klöpfer smäller en aningen högre. Typ Big Bang jämfört med en kinapuff.

Förlåt Fredells, men sanningen måste faktiskt fram.

En regnig dag är en kreativ dag!

2009-06-10T14:14:00.002+02:00

Idag faller regnet vackert på hustaket. En perfekt dag att pyssla tillsammans med sina nära och kära. Efter en stunds bläddrande i några av hemmets mycket inspirerande kokböcker så föll valet ändå på att lägga pärlplattor.

E lade en krokodilplatta och jag ett porträtt av en av mina kollegor. Det var ingenting jag hade planerat innan utan fingrarna gick lite av sig själva.

Vissa kollegor blir ju något mer än personer man jobbar med. Hoppas att han kommer och hälsar på oss på Brännö till sommaren igen så att jag får tillfälle att bjuda på ett glas och visa allt fint jag gjort med huset sen sist.

Till mitt herbarium

2009-06-10T14:06:00.005+02:00

Skatnäva

Backglim

Ängssyra

Sandtrav

Malört

Kärleksört (den med det vackraste namnet)

Slåtterfibbla

Getrams

Rödblära

Humleblomster

Ängsviol

och Bergslok, hade jag redan. Och nu lägger jag till den här nyplockade lilla sötnosen, en te-veronika, i mitt herbarium - oemotståndlig, eller hur!

Har gjort ett kap!

2009-06-10T13:06:00.005+02:00

Jag satt och bildgooglade ekor innan resan till brädgårn för att köpa virke till minibåten. Då fick jag ett tips från en kollega via twitter om att det fanns en exklusiv märkesrock (BOSS!) till ett bra pris på Blocket, som nyss blivit upplagd. Inte mer än 200:- skulle han ha för den. Så jag tog (om-)vägen förbi Gamla stan innan det blev plank.

ps. notera allmogedörren i bakgrunden! ds.

Vad varje skärgårdshem bör ha

2009-06-10T11:42:00.002+02:00

Jag har ju tidigare på den här bloggen avslöjat att jag bär på oförlösta drömmar att bygga en segelbåt helt själv. Nu har jag dock hittat objektet jag ska träna på - en dekorationseka. Jag är övertygad om att träning gör mästaren. Att börja med en fullskalemodell är att - lite skämtsamt - ta sig vatten överhuvudet, och därför börjar jag nu med en dekorationseka. Wish me luck!

Höj och bredda taket

2009-06-10T11:41:00.001+02:00

Hej alla härliga hemmafixare där ute. Det här är ett tips som det vore kriminellt att behålla för sig själv. Det riktigt pirrar i hjärtat. Jag satt här på min stubbe framför datorn (det svartvita i björken stämmer så väl överens med den övriga inredningen här hemma och kontrasterar suveränt mot den lilla sittkudden i tyg från 10-gruppen som jag sytt och lagt på toppen.). Trots att jag fullkomligt dammsugit Stockholms utbud av byggnadsvårdar har jag inte hittat den riktigt genuina träskruven med den rätta känslan för det halvtak som jag har påbörjat över vedtraven. Så nu googlade jag runt lite. Och i stället för skruv hittade jag det här jättefina erbjudandet! Om du inte har läst tidningen förut så kan jag berätta att du till exempel får enkla steg-för-steg-tips på små helgprojekt som hur du höjer och breddar taket där hemma – kanoners!

http://www.bonniershop.nu/cm/1.3429?media=adservicemedia&ms=true&product=GDS

Apropå väder och vind

2009-06-10T11:10:00.002+02:00

Jag fann denna bild. Den är som en tavla - jag tycker den talar med mig. Vår fana är så fantastiskt vacker och förmedlar så otroligt mycket!

Svenska sommaren och allt den innebär. Jag älskar det!
Och just nu är jag så förbaskat jäkla lycklig över att vara svensk.

Livet från den goda sidan

2009-06-10T11:06:00.003+02:00

Ibland får kvällspressen kritik. Vissa verkar tycka att de är sensationslystna. Jag tycker att de är bra på att hitta ljusglimtarna i tillvaron. Även i lite krångliga historier.

Stopp på belägg!

2009-06-10T11:06:00.000+02:00

Allt detta prat om vädret. Jag känner, jag njuter och jag lever av vädermakternas nyckfulla ansikten. Jag säger bara efter regn kommer sol. Glöm inte det. Värme från M.

Tälja humörknivar

2009-06-10T10:55:00.010+02:00

Träet tar emot kniven. Hjärtat tar emot hjärnan. Det finns tid för reflektion. Jag känner mig rik.

Parfymmakare, hör upp

2009-06-10T10:30:00.002+02:00

Vi måste få hjulen att rulla! är ett budskap som trummas ut var dag.
Jag håller naturligtvis med och passar därför på att komma med ett tips från den pappalediga hemmafixarens horisont. Alltså, parfymmakare i hela världen - här kommer min idé:
Skapa en parfym av kaffe och sågspån. Det finns helt enkelt ingen härligare doft än när dessa "grundämnen" mixas. Som en katapult slungas åtmjinstone jag in i en bubbla av välmående och harmoni var gång dessa dofter - i kombination - når mina näsborrar.
Och jag är inte ensam. Det kan jag lova.
Chanel Sågspån and Coffe anyone?!

Vin rött som vallmo

2009-06-10T10:15:00.003+02:00

Igår hände det äntligen. Vallmon slog ut. För mig är vallmo en påminnelse om det sköra och vackra här i livet. Jag har gått här hemma i min trädgård och tittat på de små knopparna, klappat lite på deras ulliga små huvuden och drömt mig tillbaka till sommaren i Toscana 2001. På den tiden var det bara jag och M i vår lilla familj, och på kvällarna vandrade vi sakta utmed de vajande vallmo-fälten inramade av kullar beklädda med olivträd och cypresser. Solens sista strålar gav hela världen en gyllene nyans. Det var lycka. Igår visade jag stora E de sammetslena flourtunna bladen som precis vecklats ut från sitt trygga bo. Han förundrades givetvis och jag tänkte att detta är om möjligt ännu större lycka. På kvällen delade jag och M en flaska vin efter att barnen hade gått och lagt sig. Vin rött som vallmon, och som kärleken. Vardagen bär små ting av under med sig varje dag. Njut av det du också!

Kram

Historien om Koblaj Kahn

2009-06-09T20:19:00.001+02:00

Minnen. Livet är fullt av minnen och historier. Här på Radhushumlan hade jag tänkt dela med mig av några av mitt livs små karameller. Jag ser bloggen lite som en digital memoarföljetång. Så håll till godo! Först ut är en historia från Brännö, historien om Koblaj Kahn.

Koblaj Kahn har ett berättigat rykte om sig att vara butter. Egentligen heter han Georg Johansson, och vi på Brännö har alltid kallat honom Jojje. På senare år har dock öborna alltså snappat upp öknamnet Koblaj Kahn, och det har etablerat sig snabbt.

Det var en av Brännös sommargäster som myntade öknamnet. Vanligtvis är öbornas relation till sommargästerna obefintlig, ja rent av kylig. I synnerhet till de förmögna norrmännen och de alltför inställsamma tyskarna. Men den göteborgskvinna som spontant uttryckte sitt missnöje med Jojje Johansson genom att ge honom den föga smickrande titeln har faktiskt blivit en lokal kändis.

Koblaj ogillar sommargästerna starkt. Attityden har han ärvt av sin far, och med en stadig ränta har den under årens lopp växt för att tillslut bli en del av hans personlighet. Av fadern har han också tagit över stora ägor, och hans mark sträcker sig från gården ned till två naturvikar i öster. Runt bondgårdens ägor ligger ett pärlband av sommarstugor, och områdets skönhet gör att de är bebodda från tidig maj till sen september.

Att semesterfirarna badar i hans vikar kan Koblaj inte göra något åt. Men han har lärt sig hur man gör strandlivet surt för dem.

Första gången hans kor gick ned till stranden var det av ren slump. Elstängslet, som enligt mig inte har smakat salt på säkert tio år, hade brustit och korna hade gått på upptäcktsfärd. Men när Koblaj nästa morgon hittade dem, fann han också ett nytt grepp i kampen mot sina grannar. Den idylliska viken, vars sandstrand var insprängd mellan två höga klippor, var helt täckt av koblajjor. Från den dagen hade Koblajs kossor fri tillgång till stranden hela sommaren. Ibland på kvällarna drev han till och med ned boskapen till vattnet.

På senare år har Koblaj fått alltmer fritid. Hans inkomst är tryggad av bidrag så länge han inte brukar jorden, eller på något annat sätt försöker producera något. Hotet om att när som helst börja tillverka olönsamma jordbruksprodukter gör Koblaj till en framgångsrik EU-bonde. Den nyvunna fritiden, som förvisso avlöste ett helt liv av slit, hade gjort att Koblaj kunde koncentrera sig på annat. Och det hade i sin tur gjort honom till traktens största strandmarodör. Därav hans öknamn.

Det händer bara på Brännö!

En gammal våt dröm

2009-06-09T18:15:00.000+02:00

Att få dreja sig en badtunna...

Klassikerna

2009-06-09T14:07:00.003+02:00

Det är ju något alldeles speciellt med den här tiden. Allt händer och det ska hända nu. Kanske är det det som gör oss så vemodiga - mitt i allt det gröna och sköna - att våren och sommarens dagar nästan flyger förbi. Vi vill ju hålla fast dem och nästan handgripligt förtöja flyttfåglarna vid sina holkar.
Själv tillbringar jag ju som ni vet mycket tid ute i trädgården just nu. Jag smyger som en randig bonnkatt i min randiga Filippa K-tröja runt husknuten med skruvdragaren beredd och lädermannen mellan tänderna. Alltid finns det nåt som ska fixas - alltid någon list som behöver lite extra vit färg, en blomstängel som behöver stagas upp eller en vattentunna som behöver tömmas.
Men man kan ju inte bara springa hela tiden. Man måste ju tillåta sig själv att njuta lite av all grannlåt man själv varit Guds skapare åt därute. Då drar jag mig tillbaka till en plats där vi planerat att kanske bygga ett soldäck, men som just nu ser nästan ut att be om ursäkt för sin obeslutsamma karaktär. Där har jag en gammal korgstol och i den brukar jag sitta och bläddra i någon av alla kokböcker vi har. I morse blev det Sju sorters kakor. En klassiker.
Chicagos musik och Sju sorters kakor är nästan som nattvarden för mig – Blod och kropp. Vin och bröd. Och skulle jag få ta med mig fyra saker till en öde ö skulle det nog bli den boken – och Chicagos Greatest Hits-album. Och något verktyg – förstås. Återkommer om vilket. Lovar.

Bakrus efter nationaldagen

2009-06-09T13:56:00.004+02:00

Insåg plötsligt att jag helt förbigått nationaldagen här på bloggen. Ber naturligtvis om ursäkt för det och kan bara skylla på att vi alla kom i en djup nationaldagsspinn som fick oss att utestänga det mesta runtomkring (vad är mer svenskt än saftkobbel och jordgubbstårta till barnen och sill och sup till de vuxna?).
Vill hursomhelst bara ge några snabba ögonblicksbilder från villaidyllen den 6 juni anno 2009 - svea rikes egen nationaldag: barnen var alldeles bedårande i de hemmasydda nationaldräkter som svärmor bidragit med, flaggan vajade i nykritad flaggstång och att det kom ett litet regnstänk gjorde hart när intet. Den nykrattade grusgången var tummelplats för eftermiddagens varpaspel och på gräsmattan spelades kubb (M vann).
Salig äro den svenska sommaren. Och nationaldagen.

Vi har alla vår napp i tillvaron

2009-06-08T17:12:00.005+02:00

Voilá! Lilla E's napp - och min!
(Jag skriker också så fort jag tappar bort min napp!)

I valet och kvalet

2009-06-08T13:23:00.004+02:00

Går i verktygstankar. Fick en väldigt fin skruvdragare i julklapp av M, men den är kvar på Brännö och jag tänker regla om nere i källaren och flytta en vägg. Då blir det en del skruv att dra fast.

Som så många i min situation funderar jag på om jag ska köpa en dyr eller en billig skruvdragare. På Testfakta finns det bra tips men till slut står man där i alla fall och funderar. En dyr skruvdragare för flera tusen kronor eller en för några hundra?

Egentligen tycker jag elverktyg låter illa och tar bort lite av stämningen men man slipper å andra sidan kramp i händerna.

Får ta upp saken med Fredrik på Fredells i veckan. Han brukar veta.

Känner mig prickig

2009-06-08T11:35:00.004+02:00

Kolla vilka härliga!
E som hittade på IKEA i helgen.. Han vill ha dem för sina små bilar.
Tänk att han redan har sådant sinne för färg och form. Så himla stolt blir jag!

Idag är jag en liten murare. Jämnar ut några skavanker vid infarten där den bitande vintern brutit bort några stycken asfalt. Jag är en livsgjutare! Nu springer jag ut till blandaren igen..

Kram, M

"Äntligen måndag!"

2009-06-08T10:28:00.005+02:00

Just idag saknar jag faktiskt den smått traditionsenliga måndagsvisiten till Hangaren. Ett mysigt ställe med varm atmosfär och generöst tilltagen rustik inredning - ett verkligt tips för alla som bor eller jobbar i anslutning till Gamla stan! Men idag äter jag och min kära familj egenhändigt saltad sill till lunch tillsammans med en fräsch gräddfil, nyklippt gräslök och nyupptagen färskpotatis från trädgårdslandet. Sommarsmaker som gör gott för själen.

Hangaren får tålmodigt vänta.

Somriga snöflingor

2009-06-05T21:07:00.005+02:00

Nu är familjen tillbaka i härliga Enskede igen. Det blev en kort visit på kusten den här gången, men snart åker vi ner igen. Och den gången blir det på riktigt. Jag känner alltid en slags tomhet när jag lämnar Brännö om somrarna, även om jag vet att vi snart ska återvända.

För att alltid bära med mig en del av skärgården brukar jag ta med mig lite vatten från havet. M hade lagt vantarna på ett nytt käckt set från "Tupperware". En uppsättning täta plastboxar för frysmat eller som matlåda om man arbetar på bruk. För vår del blir det mest för bär till frysen. De här små lådorna blev perfekt även för detta tillfälle!
Jag fyllde upp en låda vid bryggan innan vi tog avsked och den fick sedan en egen liten plats i sätet på väg tillbaka mot Stockholm. Den satt där, nästan som fastspänd, när jag tittade på den i backspegeln.

I onsdags öppnade jag upp locket och släppte ut havsluften hemma i köket. Ljuvligt! Sedan hällde jag upp allt i ett glas som sedan dess fått stå ensamt på köksbordet. Där får det vila tills vattnet dunstat och sedan har jag mitt alldeles egna havssalt. En samling vita krispiga guldflagor från mitt Brännö. Visste ni att gurka har en högre vattenhalt än havet på västkusten? Det tycker jag är lite smålustigt och det är en historia som alltid går hem hos lille E.

Nu tänker jag låta glaset stå tills kristallerna träder fram.
Träder fram och står redo att ge laxen liv.

Ett skärva av månen i en vanlig radhuskällare

2009-06-05T20:26:00.004+02:00

Många ser bara problem och huvudvärk och utgifter i den här bilden. Själv tycker jag den nästan påminner om ett månlandskap – något som måste utforskas.

Besök från en annan värld

2009-06-05T19:42:00.005+02:00

Ibland är livet precis sådär förunderligt magiskt att man nästan tar sig för bröstkorgen och kippar efter andan. Titta till exempel på den här lilla krabaten som jag hittade under familjebilen idag. Först trodde jag det var en modern cykelhjälm som någon grannpojk råkat slänga ifrån sig. Men sen såg jag att den där cykelhjälmen faktiskt hade ögon och mittemellan dem: En nos!

Nej, det var Pigge Igelkott som av någon anledning valt att övernatta under vår bil.

Man ska visst inte ge igelkottar mjölk, har jag läst någonstans, men jag skrapade ändå av barnens lämnade glasstårta från assietterna och vips lapade det lilla djuret i sig av den gräddiga glassen.

Nu ligger Pigge bredvid mig och lutar sig mot nätsladden som antagligen är varm och skön att stödja en igelkottshaka emot. Och faktiskt ser han ut att ha det riktigt mysigt där vi ligger uppkrupna, båda två, i den nyinhandlade Mio-soffan.

Det låter som han spinner. Eller... Är det jag?

Efter regn

2009-06-05T19:11:00.001+02:00

Bzzzzzz, Humlan här. Det spricker upp på kvällskvisten. Känns symboliskt på något vis. Bzzzzzz.

Humörknivar

2009-06-05T18:23:00.005+02:00

Alla känner till Emil och hans snickarboa – hur han satt där och täljde den ena gubben efter den andra, medan han begrunnade sina hyss.

Vi har väl alla vår egen snickarboa, våra egna gubbar och egna hyss. När det gäller Snickarboan tror jag de flesta har just en sådan – en plats som på många sätt är helig – fri från krav och bekymmer. En oas i vardagslivets alla göranden och låtanden.

Själv tycker jag att tvättstugan är en av de mest rogivande platserna i ett hem. Egentligen är det inte mycket bevänt med vare sig inredningen eller stämningen som bor där, men där finns ändå en avskildhet som jag tycker är välbehövlig i ett hem med många funktioner.

Men jag täljer inte gubbar när jag sitter där i tvättstugan. Konstnärliga anlag har fått ge vika för mer praktiska anlag – även om jag fortfarande vågar tillskriva mig ett visst estetiskt sinne. Nej, jag täljer vanliga enkla smörknivar. Eller humörknivar som jag kallar dom. Det är nånting enkelt över just smörkniven. Vi känner alla till formen: enkel, ursprunglig, nästan uteslutande funktion. Samtidigt kan den inte täljas och snidas utan känsla. En humörkniv skapas – direkt på plats, ur ett stycke trä, med några enkla handgrepp. Och allt man behöver är just: ett stycke trä, en kniv, kanske en fil och några sandpapper i olika valörer. Humöret och envisheten står för designen. Kan det bli enklare? Och finns det egentligen något mer rogivande än några timmars träslöjd i tvättstugan medan vardagens puls lägger sig sakta som en slöja över hemmet och alla de övriga i hushållet slumrar in. Tryggt och djupt.

Endast tomten är vaken.

Var och en blir salig på sin tro

2009-06-05T18:00:00.003+02:00

Nu måste jag bli lite allvarlig.

Jag tror på att man ska respektera var och ens sökan efter en mening i livet. Mina arbetskamrater på säger att religion är ett opium för folket och att fundamentalism alltid leder till krig och terror. Det må vara som det är med det, men jag tror att det inte kan vara fel att söka en mening med livet. Att försöka förstå varför vi är här och vilken vår uppgift är. Och om inte annat så ger en stunds eftertänksamhet perspektiv på livet och alltet.

För mig är det naturligt att söndagsmorgnar, innan M och barnen riktigt vaknat, ta bilen och åka in till Fredells i Nacka. Jag parkerar bilen och går in på virkeslagret. Kådan, virkeslängderna i olika dimensioner, sågspånet, spännvidden i taket och flisorna på golvet är min kyrka.

Det är sådant man tänker på när man går lite ensam på Brännö och familjen är inne i stan.

Mustigt tips till kvällen

2009-06-05T17:46:00.002+02:00

Avhållna läsare, kan ni tipsa mig om ett bra mustigt rött vin till ungsbakad oxfilé med svampcrème och vitlöksgratinerad varm bönsallad? Tack!

Men Silvia då!

2009-06-05T17:08:00.004+02:00

Fick det här lika-som-bär-arrangemanget i ett mejl och tappade fullständigt hakan. Vad har drottningen gjort? Har hittills inte trott på allt illvilligt prat om att Silvia regelbundet "lägger sig under kniven" som det brukar kallas, men med den här bilden på näthinnan, inser jag att jag haft fel.
Vad är det egentligen för ideal som vi fostrar fram när människor känner sig tvingade att genomgå sk skönhetsoperationer? Det finns ju inget vackrare än några rynkor under ett öga eller smala sträck vid mungipan. I min bok är det lika attraktivt som en patinerad gammal resväska eller en spröd eka som fått slitas av tidens tand.

AW och Fredagsmys

2009-06-05T15:35:00.002+02:00

Hörrni, vad tycker ni egentligen om det här fenomenet som ungdomarna på mitt jobb kallar A.W. Måste erkänna att jag först trodde att de pratade om A.V som vi hade i skolan, men ganska snabbt insåg jag ändå att det var After Work.
Hursomhelst. Med AW menas alltså att sitta och dricka öl och vin på arbetsgivarens bekostnad och helt utan tanke på eventuell familj och vänner. Är det inte ganska hemskt att arbetet blivit så centralt i våra liv att vi gärna sitter kvar långt efter "fabriksvisslan" ljudit?
Missförstå mig rätt, jag är definitivt ingen latmask på jobbet. Många skulle tom hävda motsatsen. Men för mig är fredagarnas mys med familjen heliga. Ingenting skulle kunna få mig att bryta den rutinen.
Absolut senast dagen innan börjar jag planera fredagens trevligheter. Jag inleder med att bestämma vilken duk vi ska ha på middagsbordet så att jag sedan kan välja ett vin som matchar duken och tallrikarna. Därefter bestämmer jag och M gemensamt menyn. Det är en mysig stund med mycket gemenskap. Att lojt bläddrande i receptböcker kan skapa en sådan närhet var definitivt inget jag visste när jag var tonåtring (måtte fler än jag komma till den insikten).
Har jag tur är det sedan jag som får handla. Det är en skön stund. Att sakta flanera genom Hötorgshallen och insupa de spännande dofterna, smeka de exotiska frukterna och bären och slå sig i slang med de trevliga invandrade herrarna är ett riktigt äventyr. Underbart säger jag.
Således säger jag nej tack till AW och jag tack till fredagsmys.

Jag kryssar Marit på söndag

2009-06-05T11:41:00.005+02:00

Jag har ett förflutet inom Folkpartiet men nu var det flera år sedan jag packade kappsäcken och kampanjade för mina partikollegor. Nu är det snart EU-val och jag har själv ett förflutet i Bryssel så det stundande valet ligger mig väldigt nära. Skolan, träden och miljön ligger mig närmast om hjärtat och därför tänker jag kryss för Marit på söndag. Europas medborgare måste kunna lita på att våra politiker värnar om miljön. Men det är inte bara politiker som måste värna naturen - även vi medborgare. Själv har jag exempelvis både fjärrvärme och kompost. Dessutom sköljer jag alltid ur mjölkpaketen innan de återvinns.

Förvisso en klyscha...

2009-06-05T11:06:00.003+02:00

...men har ni någon gång tänkt på hur sant och klokt uttrycket "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" är.
Tänk om man kunde skryta med att ha kommit på det härliga talesättet.

Nome de Guerre

2009-06-05T10:38:00.005+02:00

Jag får många frågor om mitt nätnamn. Hur kan du heta RADHUS-humlan när du hävdar att du bor i villa, frågade en läsare i ett ampert mejl. Då borde du ju heta VILLAhumlan.
Jag förstår att det kan vara förvirrande och jag ska här och nu försöka förklara det. Saken är helt enkelt den att när jag och M letade nytt boende så var vi övertygade om att vi "bara" skulle ha råd med ett radhus. Eftersom vi under en ganska kort tid tittade på i princip samtliga radhus som då fanns på marknaden började mina härliga kollegor driva lite gäck med mig och en fredag eftermiddag när stämningen var så där mysigt jobbloj och uppsluppen kastade min kollega Lars-Erik (Lollo) ur sig: Hörru, du letar ju boende som en riktig Radhushumla!
På den vägen är det.
Sedan är jag ju också partner i koncernen, så jag har en del att bära upp...
En annan gång ska jag berätta hur vi ändå kom att bo i en villa. Utan att avslöja för mycket kan jag ändå säga att den historien innehåller en rubank, ett brunnet proppskåp och många, många liter färg.

Återseende över stärkta linnedukar

2009-06-05T09:37:00.017+02:00

Det var middag med kollegorna igår, ett underbart och trevligt återseende! För mig är måltiden en viktig stund för samtal och eftertanke. Vi var på Riche, en av de klassiska restaurangadresserna i Stockholm - med sina stärkta linnedukar, sirligt guldberamade speglar på väggarna och kristallkronor i taket. Jag säger bara härligt!

Hemmavid brukar min matlagning inte vara så pretentiös och svår, snarare är det enkelheten som är det raffinerade.

Västerhavet har tagit bryggan

2009-06-04T14:47:00.006+02:00

När höststormarna tar fart vid Vinga och drar fram över vårt Brännö tar bryggor och fasader stryk. Vårt hus ligger i lä och klarar höststormarna bra men med båtbryggan mot väster är det annorlunda. Fredrik på Järn & beslagsavdelningen tipsade mig om att de har byggbeskrivningar och föreslog en flytbrygga som vi kan dra upp på land när hösten kommer.

Nu vet jag varken ut eller in. Flytbrygga förankrad vid galvaniserade stolpar är praktiskt och kommer att hålla många år men vill jag ägna höstdagarna åt bryggflytt? Och kommer den att smälta in i det kärva landskapet?

Många frågor och få svar.

Men tid ger råd.

Humlor och levande ek

2009-06-04T14:15:00.006+02:00

Jag är uppväxt med träbåtar och har alltid trivts väldigt bra i dessa, både att ut och ro och segla. Min svärfar har ett gediget kunnande och intresse om träbåtar och detta har nog smittat av sig en del.

Jag har alltid haft tillgång till båt, men har inte haft någon egen. På senare tiden har en längtan efter en egen båt blivit allt starkare. Jag vill gärna kunne ge min son samma möjligheter som jag själv har haft som barn. Dock när man ser andra båtar så hittar man nästan alltid saker som man skulle vilja ha lite annorlunda. Så varför inte bygga en egen! Eftersom min svärfar har byggt några stycken så finns både verktyg och plats att bygga. Han har även gjort mängder med uppmätningar av befintliga båtar, så det är bara att välja bland ritningarna.

Jag har länge och väl funderat på vad jag skulle vilja ha för båt och hur den skulle se ut. Den ska vara tillräckligt stor för att rymma några stycken, samtidigt som den ska vara tillräckligt liten så att man lätt kan sköta den själv och kunna ta sig in överallt utan att gå på grund.

Igår när jag stökade runt på vinden hittade jag en gammal koffert med solblekta ark. Är det inte härligt att solen kan sätta sådana historiska spår i papper? Solens strålar hjälper pappret att få liv och egen personlighet.

Mitt i röran så hittade jag dessa. Det här blir nog sommarens projekt. En nordisk folkbåt!

Men klarar jag verkligen av att bygga en sån? Eftersom det är mitt första båtbygge känns det lite stort och komplicerat. Efter lite diskussioner med svärfar om det var OK att låna sjöboden ett par år för ett nybygge, samt om han kan ställa upp med kunskaper och hjälp banade min planering iväg på allvar. Tidigt imorse smög jag ner till Andersson och köpte på mig lite gammal ek som nu ligger i båthuset och väntar på mina släta nävars entusiasm. Det är alltid bra att ha mycket virke. Blir det ingen båt så kommer jag säkert på något annat.

Jag håller det lite som en hemlis för M så länge. Undrar hur ska detta sluta...

Lifestyle vs Liv

2009-06-04T11:57:00.004+02:00

Lifestyle är väl ändå ett härligt ord. Rätt använt kan uttrycket omfamna mycket av det fina i livet; sätt att bo, leva och verka mm.

Men fel använt blir det onekligen lite pannkaka. Som i pressklippet har intill:

Dagens bästa!

2009-06-04T10:57:00.003+02:00

Ibland måste man verkligen älska kvällstidningarna. Som idag då Aftonbladet bjuder på en läsvärd artikel med erkänt proffsige Mattias Särholm, allas vår favoritsnickare från Roomservice (ett program jag gillar skarpt!).

Läs själv och få en snabblektion i hur man gör i ordning hemma;
http://www.aftonbladet.se/husrenovera/article5275773.ab

Bra och dåligt? Yin och Yang?

2009-06-03T17:38:00.005+02:00

Som bekant gillar jag ju att fixa i hemmet och i trädgården och en stor del av inspirationen - det erkänner jag - får jag från nätet.
Min favoritlista är både lång och lite konstig. När andra har länklistor till olika medier, shoppingsidor etc har jag nästan uteslutande favoriter som handlar om design, gör-det-själv, och inredning. Med åren har jag också lärt mig vad jag verkligen gillar. Och inte gillar.

Nedan finner du ett exempel på sådant som jag inte tycker om. Varför jag inte gillar inslaget? Jo, för att det inte lämnar något åt fantasin. Själv tycker jag nämligen att fantasi, högt i tak och lustfylld kreativitet är viktigast när man skapar. Inte boxade instruktionsfilmer. Så det så.

Snart kommer jag att lägga upp filmer och andra inspirationsstycken som jag håller som personliga favoriter. Lite ying och yang så att säga.

Två favoritbär lika som attans

2009-06-03T16:34:00.013+02:00

Är det inte underbara bilder på två underbara personer? Så lika, men ändå inte samma. Jag hörde någon gång att individ betyder "lika men ändå odelbar". Visst är det vackert?

En bekännelse…

2009-06-03T16:31:00.005+02:00

Jag vet att jag strax nedanför erkände att jag hängt på den så kallade twitterflugan. Det stämmer också, men strax efter att jag plitade ned det insåg jag att jag sedan jag gick på min kombinerade semester och pappaledighet, bara skrivit ett fåtal tweets.

Jag har därför och härmed bestämt mig för att göra en twitterpaus. Jag skulle naturligtvis vilja skriva ”slutat twittra” men jag vet ju hur lätt jag har att ryckas med av trenderna så därför kallar jag det alltså paus.

Droppen som fick bägaren var finurlige Fremlins inlägg om twitter. Så. Nu var det sagt.

Fremlins finurligheter hittar du här:
http://www.resume.se/asikter/linus/

Vardagslyx för finsmakaren

2009-06-03T16:13:00.004+02:00

Jag vill tipsa om hur man kan lyxa till det i vardagen: Gå ut på stan och köp ett par riktigt snygga, sköna och designade kvalitetsstrumpor. Jag brukar handla på Hacketts strumpor som finns på NK Man. Det finns inget som får mig att känna mig så uppklädd som snygga strumpor. Tack!

Kork

2009-06-03T13:52:00.003+02:00

Kork är ett skönt material tycker jag. I nio år får barken på korkeken växa och sedan kan man skörda. Korkbarken växer ut och så kan man skörda igen efter nio år. Så där håller det på. År efter år, decennium efter decennium.

Fredrik på Järn & beslagsavdelningen visade mig ett nytt skåphandtag i kork förra veckan. Egentligen tycker jag att de gamla beslagen på köksskåpen är vackrast men nu går jag runt med korkbeslaget i fickan och funderar. Ibland tar jag fram det och känner på den varma ytan och tänker på eken som barken kommer från.

Gammalt djungelordspråk...

2009-06-03T13:16:00.004+02:00

"Ibland ger sig Radhushumlan ut på stan som en vanlig människa!", brukar mina kollegor ibland skoja när det vankas till lunch.
Om ni bara visste, brukar jag skoja tillbaka.
Jag är verkligen glad i mina kollegor.

Jag hänger med

2009-06-03T10:18:00.004+02:00

I mitt jobb i kommunikationsbranschen gäller det att hänga med! Det absolut senaste är "sociala medier" - och det senaste inom "sociala medier" är "twitter". Det senaste inom "twitter" är "tweetdeck". Det började jag använda för flera veckor sedan och jag kan verkligen rekommendera det. Vill du lära dig att använda tweetdeck, klicka här.

Att bero på "twitter" - i förra veckan upptäckte en av mina kollegor en RT som fick honom att höja på ögonbrynen - för den visade sig vara påhittad. Jag, som han, tycker självklart att sånt måste bort!! Är det förresten någon av er läsare som stött på fejkade RT:ar, där ord bytts ut för att ändra hela innebörden av originaltweet?

Gråmulet betyder sommar för mig

2009-06-02T18:04:00.000+02:00

Det är ett smådystert Brännö jag ser när jag hukar mig och kikar ut genom maskorna i de solblekta linnegardinerna som klär vårt lilla köksfönster. Om än dystert så mår jag bra av det friska lågtrycket. Jag kan se mig mig själv som en liten fiskargubbe som vankar omkring, nästan så som jag minns morfar när vi var små.
"Han var visare än vädret", som mormor brukade säga.
På de regniga sommarmorgnarna satt vi alltid ihopkurade i kökssoffan och tittade nyfiket på när han rensade garn på bakgården. Morfar trotsade alltid vädrets makter och var jämt blöt i håret och småkall om nävarna. Det är sommar för mig.

I förmiddags tog jag hela familjen på en lång härlig promenad i regnrusket. Vi stötte ihop med Farbror Rutgersson och hans gamla schäfer nere vid bryggan. Rutgersson hade visst något strul med hängrännan, så jag lovade att ta mig en titt på det imorgon.

Sedan har vi stökat runt här inne större delen av dagen. Så småningom blev jag lite rastlös och knöt en härlig krans till ytterdörren. Fann jättevacker kärleksört nere vid stigen, så hade svårt att hålla mig. "Ta dem till vara", log M när hon såg hur jag sken opp.

Oj oj.. Jag svävar i väg så lätt när jag sitter och skriver här så obehindrat. Inga möten, ingen stress. Bara jag, min familj och gässen på de salta vågorna.

Nu ska jag sätta mig med måsarna och borsta potatis inför middagen. Potatis är sommar för mig..

En riktigt härlig förebild

2009-06-02T17:16:00.000+02:00

Jag gillar verkligen Ernst. Han är otvungen, avspänd och inte minst en fantastiskt skicklig hemmafixare. Det är inte utan att jag blir stolt när mina kollegor ibland kallar mig för Ernst.
Kolla in hans härliga hemsida för inspiration: www.ernstkirchsteiger.com
Eller fortsätt läs min blogg.

Nya vänner

2009-06-02T17:07:00.001+02:00

Fadde är en härlig kille!

Så dråpligt

2009-06-02T16:30:00.001+02:00

Hittade den här bilden på nätet och den fick mig att skratta högt. Så dråpligt, så pinsamt. Nåt liknande - kära läsare - skulle aldrig kunna hända mig. Det lovar jag. Men bilden var allt bra lustig.

Så glad

2009-06-02T15:30:00.000+02:00

Jag blev plötsligt bara så glad. Du vet när en varm känsla sprider sig i bröstet och alla färgtoner går i rosarött. Och jag vet inte varför. Kanske var det svarvens sång eller bara vetskapen att jag lever i den bästa av tider.
Jag vill ta hela världen i min famn och utbrista i ett finstämt; hurra!

Doften av olja

2009-06-02T14:18:00.000+02:00

Vad härligt det är att olja in en gammal handvevad svarv!
Att känna doften av importerad olivolja leta sig in i näsborrarna samtidigt som jag med van hand och en oljedränkt trasselsudd hittar varje torrt skrymsle, kugghjul och motstånd.
Mitt kulturarv - en handvevad svarv.
Den ska leva för evigt.