prank monkey är en av mina förebilder här i bloggosfären. Det kanske förvånar en och annan Humlanläsare. Visst, vi kanske inte delar samma syn på livet, men jag har ändå alltid känt mig dragen till hans svärta (eller hennes!). Jag tycker mig se människan bakom de bitvis hårda tilltagen.
Men kanske har jag läst för mycket Prankis (som jag kallar honom/henne). För idag kände jag lusten att uttrycka mig lite drastiskt och spontant. Jag fick tillbaka en utvärderingen på en kurs jag hade hållt på temat markandsföring och det var tydligt att jag inte riktigt nått fram med mina teser. Och kritiken var hetsk.
Jag kände mig helt missförstånd och min besvikelse övergick snart i hat. "Dom djuriska stinsarna, dom getkletiga mansludren, dom frystorkade ryggsmulorna med multipla diagnoser" - tänkte jag. Sedan lade jag mig för att sova en kvart-tjugo minuter. Och när jag vaknade var hatet borta.
Nu vet jag hur det känns att vara Prankis.
Ouups we did it again..
4 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar